Bloggtema: Mänskliga rättighetsdagarna

Reviderad finansiering för ett hållbart civilsamhälle

Idag skriver Malin Beckman om projektet O/organiserad feminism? som höll i en workshop om att finansiera feminismen under MR-dagarna i Göteborg.

Organisationer i civilsamhället måste ha möjlighet att finansiera sin grundläggande verksamhet, elementär utrustning och basal personalvård. Kommuner och projektfinansiärer bör revidera sina stöd för att möjliggöra sådan finansiering.

 

Årets upplaga av MR-dagarna är slut. O/organiserad feminism och Malmö Jämställdhetsbyrå var på plats i Göteborg för att hålla en workshop om att finansiera feminismen. Finansiering av det feministiska civilsamhället har blivit en fokusfråga inom projektet, eftersom bristande finansiering är ett av de huvudsakliga hindren för feministisk verksamhet och feministisk organisering. Därför har vi tidigare lyft frågan om en feministfond som en tänkbar lösning.

 

Mindre summor blir stora
Workshopen visade, liksom den workshop vi tidigare genomfört i Malmö, att det ofta inte är de stora summorna som orsakar de största problemen. Istället är det de mindre summorna, de återkommande utgifterna som sammanlagt blir en tung ekonomisk börda för många organisationer. En börda som blir ett hinder när pengar saknas för att betala för det som är oumbärligt för ett civilsamhällesengagemang.

 

Vad kostar?
Det handlar om utgifter som dator, telefon, skrivare, kopiator, internet – arbetsredskap helt enkelt – och om kostnader för att kunna arbeta med spridning och påverkan – logotyp, hemsida, trycksaker. Men också om personalvård bland de anställda – friskvårdsbidrag, kollektivavtal, årlig lönehöjning, betald semester – självklarheter för många anställda inom andra sektorer men ofta rena önskedrömmen för anställda inom civilsamhället.

 

Samma kostnader men olika förutsättningar
Som en deltagargrupp på workshopen uttryckte det ”att driva en organisation är som att driva ett företag, det är samma saker som kostar”. Samma kostnader, men helt olika förutsättningar för att täcka dessa kostnader. Medan företag har som mål att gå med vinst, är civilsamhällets grundläggande princip att vara icke vinstdrivande. Samtidigt som företag och civilsamhällesorganisationer ofta konkurrerar om samma utrymme gällande synlighet och (i vid bemärkelse) kunder.

 

Revidera stödformer för ett hållbart civilsamhälle
Att det är mindre, återkommande kostnader som utgör ett betydande hinder inom det feministiska civilsamhället bör därför rimligen återspeglas i de stöd och medel som kan sökas för att finansiera denna verksamhet.  Vår uppfattning är att det i dagsläget inte är så. Därför vill vi uppmuntra finansiärer att se över hur medel fördelas och till vilka ändamål. Att möjliggöra för organisationer att söka medel som finansierar de grundläggande behoven för att kunna bedriva sitt arbete har potentialen att undanröja många hinder inom det feministiska civilsamhället, och därmed bidra till en mer jämställd, jämlik och rättvis värld.

 

Vi uppmuntrar kommunpolitiker att inrätta organisationsstöd för organisationers grundläggande verksamhet genom att utgå från organisationers långsiktiga mål. Och vi uppmuntrar projektfinansiärer att utöka sina stödformer till att också omfatta organisationsstöd. På så sätt skapar vi ett hållbart feministiskt civilsamhälle. Och på så sätt att har vi större potential att uppnå ett jämställt, jämlikt och rättvist samhälle.

 

Kostnad

Malin Beckman
Projektledare för O/organiserad feminism?
Malmö Jämställdhetsbyrå

Vi gör social mobilisering!

Idag skriver Aina Gagliardo om projektet Lokal social mobilisering - ett mänskligare samhälle, som drivs av riksföreningen för Sveriges Stadsmissioner. De bjuder även in till en konferens i Malmö 3 december med massa spännande programpunkter som finns att läsa mer om här!

Människors rättigheter kränks på daglig basis i Sverige. Det är ett faktum. Antingen som ett resultat av andra människors ord och handlingar eller som en konsekvens av olika samhällsinstitutioners bristfälliga strukturer. Men vad händer när en människa fråntas rätten att leva fullt ut? I många fall ingenting.

Många gånger vet vi inte precis hur vi ska gå tillväga för att kräva vår rätt, eller så vet vi inte ens att vi har rätten att åberopa våra rättigheter. Detta gäller inte enbart de grupper i samhället som är mest marginaliserade utan även en större del av befolkningen. På grund av den strukturella rasism som genomsyrar såväl den svenska statsapparaten som offentliga institutioner är det dessutom vanligt att vissa grupper får sämre information och hjälp att få sina rättigheter uppfyllda. Därför är kollektiv organisering viktigare än någonsin idag.

Att stödja marginaliserade gruppers organisering, låta människor själva definiera sin situation och sina krav för att sedan utveckla strategier för konkret förändring. Det har varit utgångspunkten för Sveriges Stadsmissioners projekt Lokal Social Mobilisering – ett mänskligare samhälle.  I tre år har många grupper i olika delar av landet organiserat sig och utvecklat olika strategier för att kräva sina rättigheter. Bland de mobiliseringssatsningar som genomförts finns Kvinnosim i Linköping som kämpar för att få en simtid för kvinnor på simhallen, Asylstafetten i Malmö som driver kampen för en human flyktingpolitik, EU-migranter i Göteborg som belyser frågor om sina juridiska rättigheter och FAMIS i Stockholm som driver en organisation för mottagande av afrikanska migranter.  



Den 3 december möts alla grupper som mobiliserat sig tillsammans med forskare, representanter från civila samhället, studenter, tjänstemän och fler under en heldag om social mobilisering på Malmö högskola. Där kommer grupperna att tala om hur de gått till väga och tillsammans med andra analysera mobiliseringsprocesserna. Några av de frågeställningar som kommer att diskuteras är; Vilka faktorer är viktiga för att skapa social mobilisering? Vilka samarbeten är grundläggande för gruppen för att utvecklas? och; Vilka hinder kan det finna på vägen att förändra sin livssituation kollektivt? Alla är välkomna att komma och tillsammans utveckla ny kunskap kring social mobilisering, en av de viktigaste frågorna i dagens Sverige.

Aina Gagliardo
Projektledare i Malmö för projektet Lokal social mobilisering - ett mänskligare samhälle, drivet av Riksföreningen för Sveriges Stadsmissioner

Anmäl dig här!

 

Sida 1 av 1

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug